Referenslista

A Å

Abric (2001). A structural approach to social representations. Representations of the social. Bridging theoretical traditions. K. D. a. G. Philogène. Oxford, Blackwell publishers.

Alexandersson, M. (red). (1999). Styrning på villovägar – perspektiv på skolans utveckling under 1990-­talet. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, J. & Ericsson, P. (2002). Diffusion av balanserat styrkort i offentlig sektor – en studie av adopterande och icke­adopterande kommuner. Magisteruppsats. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Företagsekonomiska institutionen.

Arfwedson, G. (1994). Nyare forskning om lärare. Presentation och kritisk analys av huvudlinjer i de senaste decenniernas engelskspråkiga lärarforskning. Stockholm: HLS Förlag.

Argyris, C. & Schön, D. (1978). Organizational learning. San Francisco: Addison Wesley.

Arvonen, J. (1999). Att leda via idéer. Lund: Studentlitteratur.

Åstrand, A. (2009). När PBS kom till byn. Berättelser om erfarenheter av Problem Baserad Skolutveckling. Karlstad University Studies 2009:42. Karlstad: Karlstads universitet.

B

Barmark, O., & Persson, I. (2001). Vilken information styr rektors beslut? Kan ett balanserat styrkort vara till hjälp? Uppsats vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

BBC NEWS UK Education. (2008). Science exam standards ”eroded”. Updated at 17:31 GMt, Wednesday, 26 November 2008.

Ben-Shahar, t. (2008). Lyckligare: den största belöningen i ditt liv. Stockholm: Natur & kultur.

Berg, G. & Scherp, H-Å. (red.) (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus, nr 15. Stockholm: Liber.

Berman, P. & McLaughlin, M. (1978). Federal programs supporting educational change: Vol. VII. Implementing and sustaining innovation. Santa Monica, CA: Rand Corporation.

Björn, C., Ekman Philips, M. & Svensson, L. (red.) (2002). Organisera för utveckling och lärande. Om skolprojekt i nätverksform. Lund: Studentlitteratur.

Bolman, L.G. & Deal, t. (1995). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Brockriede, W. (1974). Rhetorical criticism as argument. Quarterly Journal of Speech, 60, 165–174.

C D

Dalin, P. (1993). Changing the school culture. London: Cassell.

Dewey, J. (1933). How we think: A restatement of the relation of reflective thinking to education. Boston: Heath.

Dewey, J. (1965)(1938). Experience & education. New York: Collier Books.

Drucker, P.E. (1974). Management: Tasks, responsibilities, practices. New York, Haper & row.

Dweck, C.S. (1986). Motivational processes affecting learning. American psychologist (Special issue: Psychological science and education), 1986. 41 (10), 1040–1048.

E

Ekholm, M. (1976). Social utveckling i skolan. Studier och diskussion. Göteborg studies in educational sciences, 18. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Ekholm, M. & Kåräng, G. (1993). Skolor och elevers utveckling. Huvudrapport. Skolverkets rapport nr 27. Skolverket, Stockholm.

Ekholm, M. & Lindvall, K. (2008). Skolinspektioner – i tid och otid. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg 13. Nr 1.

Ellström, P.E. (2001). Lärande och innovationer i organisationer. I: T. Backlund m.fl. (red.) Lärdilemman i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Eneroth, O. (1863). Om folkskolan i Sverige. Stockholm: Nyman.

Engeland, Ø., Langfeldt, G. & Roald, K. (2007). Room to move – How Norwegian municipalities handle accountability in education.

Englund, T. (1992). Professionella lärare? Helst didaktiskt kompetenta. Didaktisk Tidskrift, nr 2/3.

F

Festinger, L. (1957). A theory of cognitive dissonance. New York, Harper & row.

Fetterman, D.M. (2001). Foundations of empowerment evaluation. Thousand Oaks, California: Sage Publications, Inc.

Fullan, M. (1991). The new meaning of educational change (3rd ed). Routledge/ Falmer Press.

Fullan, M. (1998). Change forces: Probing the depths of educational reform. London: The Falmer Press.

G

Grosin, L. (2003). Forskningen om framgångsrika skolor som grund för skolut- veckling. I G. Berg & H-Å. Scherp (red.) Skolutvecklingens många ansikten. En kunskapsöversikt. Stockholm: Liber.

Gummesson, E. (1993). Att förstå kundens upplevda kvalitet. Vad kan offentlig sektor lära av näringslivet? Stockholm: Stockholms universitet. Företagsekonomiska institutionen.

H

Habermas, J. (1984). The Theory of Communicative Action vol 1. Boston MA: Beacon Press.

Habermas, J. (1995). Kommunikativt handlande: texter, språk, rationalitet och samhälle. Göteborg: Daidalos.

Hallerström, H. (2006). Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Lund: Lund Studies in Sociology of Law 23.

Hameyer, U. (2002). Quality, evaluation and benchmarking. Learning from peer reviews with a focus on quality standards for sustained improvement. Kiel University. Institute of Education.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Hargreaves, A. & Shirley, D. (2007). Emerging definitions of educational quality in England: Raising achievement, transforming presentism. Paper Presented at Annual Meeting of the European Educational research Association 2007. Ghent, Belgium.

Hattie, J. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta­analyses relating to achievement. London and New York: Routledge.

Hauge, T.E. (1994). Systemic competence building and quality development in school. Paper presented at ICSEI 1995, January 2–6, Leeuwarden, The Netherlands.

Hedges, L.V., Giaconia, R.M., & Gage, N.L. (1981). Meta-analyses of the effects of open and traditional instruction. Stanford University.

Herzberg, F., Mausner, B. & Snyderman, B. (1959). The motivation to work. New York: John Wiley & Sons, Inc.

Holtappels, H.G. (2009). Teacher trainings on methods and teaching development in teams – Impacts of organisational learning and professional teamwork in schools. Paper presented at European Conference on Educational research ECEr Vienna, September 28–30, 2009.

House, E. & Lapan, S. (1978). Survival in the classroom. Boston: Ally& Bacon.

Huberman, A.M. & Miles, M.B. (1984). Innovation up close. How school improvement works. New York: Plenum Press.

Hultman, G. (1989). The state of the art of school administration: A review of facts and theory. Scandinavian Journal of Educational Research, 2, 123–162.

Hultman, G. & Hörberg, C. (1994). Kunskapsutnyttjande: Ett informellt perspektiv på hur kunskap och forskning används i skolan. Stockholm: Liber.

I J

Illeris, K. (1991). Pædagogikkens betydning. Køpenhavn: Unge Pædagoger.

Jönsson, E. (2008). Skolledares lärande. Avdelningen för utbildningsvetenskap. Karlstads universitet.

K

Korthagen, F.A.J. (2004). In search of the essence of a good teacher: towards a more holistic approach in teacher education. Teaching and Teacher Education, 20(1), 77–97.

Korthagen, F.A.J. & Wubbels, t. (1995). Characteristics of reflective practitioners: toward an operationalization of the concept of reflection. Teachers and Teaching: theory and practice, 1(1).

Kristiansson, M., Scherp, H-Å. & Fagerström, P. (2008). Delat och situationsan­ passat ledarskap. Avdelningen för utbildningsvetenskap, organisation och samhälle. Estetisk-filosofiska fakulteten. Karlstads universitet.

Kruse, S.H. & Seashore Louis, K. (2009). Building strong school cultures. A guide to leading change. Thousand Oaks, California: Corwin Press.

L

Lagrosen, S. (1997). Kvalitetsstyrning i skolan? En analys av TQM:s tillämpbarhet inom den svenska grundskolan sett från en företagsekonomisk utgångspunkt. Stockholms universitet. Företagsekonomiska institutionen. School of Business´research reports No 1997:2.

Lam, B-H. & Kember, D. (2006). The relationship between conceptions of teaching and approaches to teaching. Teachers and Teaching. Theory and Practice. Vol 12 No 6, 693–713.

Lant, T.K. & Mezias, S.J. (1992). An organizational learning model of conver- gence and reorientation. Organization Science 3 (1), 47–71.

Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Svenska kommunförbundet. (1996).En satsning till två tusen. Stockholm: Kommunförbundet.

Leithwood, K. & Aitken, r. (1995). Making schools smarter: A system for monitoring school and district progress. Thousand Oaks, CA: Corwin Press.

Leithwood, K., Jantzi, D. & Steinbach, r. (1999). Changing Leadership for Changing Times. Buckingham: Open University Press.

Lewin, K. (1948). Resolving social conflicts. USA: Harper & row.

Lewin, K. (1963). Field theory in social science. Selected theoretical papers. (Second impression). London: tavistock Publications.

Lewin, K., Lippit, r. & White, r. (1939). Patters of aggressive behavior in experi- mentally created “social climates“. Journal of Social Psychology, 10, 271–299.

Lindberg, E. (1998). Styrning i svenska gymnasieskolor. Luleå tekniska universitet. Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap. Avdelningen för Ekonomistyrning 1998:22.

Lindkvist, L. & Magnusson, A. (1998). Den reflekterande skolan. Design för variation och utvecklingskraft. I L. Lindkvist, J. Löwstedt och U. torper (red.), En friare skola – Perspektiv på den lokala skolans ledning, organisation och styrning. Lund: Studentlitteratur.

Lundqvist, S. (1909). Pedagogik. Stockholm: P.A. Norstedts & söners förlag.

Lynèl, A. (2000). Human element – kärnan i den lärande organisationen? Rapport från Sveriges tekniska attachéer. USA 0001.

M N P

Martin, W. & Willower, D. (1981). The manegerial behavior of high school principals. Educational Administration Quarterly, 17(1), 69–90.

Matthews, P. & Sammons, P. (2004). Improvement through inspection. An evaluation of the impact of Ofsteds work. HMI 2244. Institute of Education, London University och Office for Standards in Education. London.

McKinsey & Company (2007). How the world’s best­performing school systems come out on top.

McKinsey & Company (2010). How the world’s most improved school systems keep getting better.

Miles, B.M. & Khattri, N. (1995). Thinking about restructuring: The maps in our minds. NCrESt. Box 110, teachers College, Columbia University, NY 10027.

Mitchell, C. & Sackney, L. (1998). Learning about organizational learning. IK. Leithwood & K. S. Louis (red.) Organizational learning in schools. Lisse: Swets & Zeitlinger Publishers.

Moore, B. (1978). Injustice: The social bases of obedience and revolt. New York: Sharpe.

Morine-Dershimers (1979). Teacher plan and classroom reality: The South Bay Study. Part 4 research Series No 60. East Lansing: Michigan State University, Institute for research on teaching.

Nonaka, I. & takeuchi, H. (1995). The knowledge – creating company. Oxford: Oxford University Press.

Perrow, C. (1986). Complex organizations (3rd edition). Random House.

Qvortrup, L. (2001). Det lærende samfunnd: hyperkomplksitet og viden. Köpenhamn: Gyldendal.

R

Richardson, V. (1994). Conducting research on practice. Educational Researcher, 23(5), 5–10.

Roald, K. (2009). Kvalitetsvurdering som organisasjonslaring mellom skola og skoleeigar. Psykologisk fakultet, Universitetet i Bergen, Norge.

Robinson, V.M.J. (2007). School leadership and student outcomes: Identifying what works and why. ACEL Monograph series 41. Faculty of Education, The University of Auckland.

Rombach, B. (1991). Det går inte att styra med mål! En bok om varför den offentliga sektorns organisationer inte kan målstyras. Lund: Studentlitteratur.

Romhed, r. (1999). Marknadsplats, myndighet eller mötesplats? I M. Alexandersson (red.) Styrning på villovägar. Lund: Studentlitteratur.

S

Sackman, S.A. (1991). Cultural knowledge in organizations: Exploring the collective mind. Newbury Park, CA: Sage.

Sandberg, J. (1994). Human competence at work. An interpretative approach. Göteborg: BAS at the School of Economics and Commercial Law at Göteborg University.

Sandberg, J. & Targama, A. (1998). Ledning och förståelse. Ett kompetens­ perspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Sandström, B. & Ekholm, M. (1984). Stabilitet och förändring i skolan. Sö. Utbildningsforskning FoU rapport 50). Stockholm: Liber Utbildning.

Sarason, S.B. (1980). Skolekologi. Om skolans kultur och förändringens problem. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Sarv, H. (1997). Kompetens att utveckla. Om den lärande organisationens utmaningar. Stockholm: Liber.

Schein, E.H. (1985). Organizational culture and leadership. San Francisco: Jossey-Bass.

Scherp, H-Å. (1997). Utvärdering av den nya förvaltningsorganisationen inom barn- och utbildningsnämnden i Mora. Delrapport 2/96. Arbetsrapport 97:14. Samhällsvetenskap. Högskolan i Karlstad.

Scherp, H-Å. (1998). Utmanat eller utmanande ledarskap- rektor, organisationen och förändrat undervisningsmönster i gymnasieskolan. Göteborg Studies in Educational Sciences 120.Göteborg: ACTA Universitatis Gothoburgensis.

Scherp, H-Å. (2001). Problembaserad skolutveckling och den lärandeorienterade organisationen. Karlstads universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.

Scherp, H-Å. (2002). Lärares lärmiljö. Att leda skolan som lärande organisation. Karlstad University Studies 2002:4.

Scherp, H-Å. (2003). Lärares och skolledares förståelse av skolutvecklings­ processen. Karlstad University Studies 2003:27.

Scherp, H-Å. (2005). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Karlstads universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap.

Scherp, H-Å. (2013). Kursbaserad skolutveckling. KAPET. Vol. 9, nr 1.

Scherp, H-Å. (2013). Quantifying qualitative data using cognitive maps. International Journal of Research & Method in Education. Vol. 36, nr 1. (s. 67–81).

Scherp, H-Å. & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstads universitet. Karlstad University Studies 2007:4.

Scherp, H-Å. & Scherp, G-B. (2011). Jakten på den efterlängtade måluppfyllelsen. Avdelningen för utbildningsvetenskap. Karlstads universitet.

Scherp, H-Å. & Thelin, K. (2004). Att göra lika på olika sätt. En studie av sex särskilt utvecklingsbenägna skolor. Karlstad University Studies 2004:49.

Scherp, H-Å., Scherp, G-B. & Thelin, K. (2013). Verksamhetsidé och måluppfyllelse i förskola och skola. Lärdomar om lärprocessens och ledarskapets betydelse. Karlstad: Karlstad University Studies 2013:40.

Schön, D. (1983). The reflective practitioner. How professionals think in action. New York: Basic Books.

Senge. P.M. (1995). Den femte disciplinen, den lärande organisationens konst. Stockholm: Nerenius och Santérus förlag.

Sitkin, S.B. (1996). Learning Through Failure. The Strategy of Small Losses. I M.D. Cohen & L.S. Sproull (red.) Organizational learning. Thousand Oakes, Calif.: Sage.

Skolinspektionen. (2010a). Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling, rapport 2010:10. Stockholm: Fritzes.

Skolinspektionen. (2010b). Rektors ledarskap, en granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse, rapport 2010:15. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Nr 160.

Söderström, Å. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket.

Stålhammar, B. (1996). Rektors tidsanvändning. I B. Stålhammar (red.), (Be)gripa ledningen. Göteborg: Gothia.

Stegö, N.E., & Peterson, H. (1982). Skolledarens tids­ och arbetsplanering. Skolöverstyrelsen, Skolledarutbildningen.

Stoll, L. & Louis, K.S. (2007). Professional learning communities: Divergence, depth and dilemmas. London and New York: Open University Press/ McGraw-Hill.

Svedberg, L. (2000). Rektorsrollen. Om skolledarskapets gestaltning. Studies in Educational Sciences. Stockholm: HLS förlag.

T

Thelin, K. (2013.) Varumärke eller teori? Skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet. Karlstad: Karlstad University Studies.

Tiller, t. (1990). Kenguruskolen. Oslo: Gyldendal Forlag.

Timperley, H., Wilson, A., Barrar, H. & Fung, I. (2007). Teacher professional learning and development. Ministry of Education, University of Auckland.

Torper, U. (1999). Lokal styrning och utvärdering. I L. Lindkvist, J. Löwstedt ocHU. torper (red.), En friare skola – Perspektiv på den lokala skolans ledning, organisation och styrning. Lund: Studentlitteratur.

Townsend, T. (2007). School effectiveness and improvement in the twenty-first century: reframing for the future. I t. townsend (red.): International handbook of school effectiveness and improvement. Springer.

U V Z

Utbildningsdepartementet (2001). Lärande ledare. Ledarskap för dagens och framtidens skola. Utbildningsdepartementets skriftserie. rapport 4.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: Liber.

Van den Brande, M. (2002). Trust the treasure: From controlling to supporting quality in schools. I Rudi Schollaert (red.) In search of the treasure within. Towards schools as learning organisations. Antwerpen: Garant Publishers.

Vanderplaat, M. (1997). Emancipatory politics, critical evaluation, and government policy. Canadian Journal of Program Evaluation, 12(2), 143–162.

Vedung, E. (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur.

VErVA. Verket för förvaltningsutveckling. (2007). Styrning för ökad effektivitet. 2007:12.

Vinde, R. (2003). Utveckling underifrån. Balanserade styrkort för gymnasielärare. Uppsats vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

Walberg, H.J. (1984). Syntheses of research on teaching. In M.C. Wittrock (Ed.), Handbook of research on teaching. Washington: McMillan.

Wallo, A. (2008). The leader as a facilitator of learning at work: A study of learning­oriented leadership in two industrial firms. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.

Watkins, K.E. & Marsick, V.J. (1993). Sculpting the learning organization. San Francisco, CA: Jossey-Bass.

Weber, M. (1983). Ekonomi och samhälle del 1. Lund: Argos.

Weick, K.E. (1995). Sensemaking in organizations. Thousands Oaks, CA: Sage.

Weick, K.E. (2001). Making sense of the organization. Blackwell Publishers.

Wertheimer, M. (1968). Productive thinking. Northampton: Tavistock publications and social science paperbacks

Wiliam, D. (2000). The meanings and consequences of educational assessments. Critical Quarterly, 42 (1), 105–127.

Wolcott, H.F. (1973). The man in the principal’s office. New York: Holt, Rinehart and Winston.

Zeithaml, V.A., Parasuraman, A. & Berry, L.L. (1990). Delivering quality service. Balancing customer perceptions and expectations. New York: The Free Press.